Jag håller på läsa Lukasevangeliet på grekiska och här kommer jag att dela något av de tankar och insikter som denna läsning ger mig – jag kallar de här inläggen för ”Glimtar ur Lukas”.

Prologen (=inledningen) till Lukasevangeliet är viktig. Här lägger Lukas grunden till hela berättelsen om Jesus Kristus. Han säger i den första versen att: de ”händelser som har fullbordats ibland oss” har blivit nedtecknade som en ”berättelse” (διήγησιν/diégesin) av många. I den andra versen säger han något oerhört viktigt när han berättar vad som är källan eller källorna för denna berättelse. Vi märker att den inte är baserad på några rykten eller osäkra påståenden och legender, utan den har blivit nedtecknad ”såsom de som från början var ögonvittnen och blev Ordets tjänare har överlämnat [den] åt oss”. Det är alltså frågan om ett budskap som har blivit noggrant och tydligt berättat och överlämnat – och ska fortfarande göras!

När Lukas talar om ögonvittnen och Ordets tjänare syftar han på de 12 apostlarna. Jämför hur han i sin andra skrift, Apostlagärningarna 1:21-26, beskriver processen då en ersättande apostel väljs i Judas ställe. Där är kravet att det ska vara en man som har varit med från början av Jesu verksamhet och varit vittne till hans uppståndelse.

Budskapet om Jesus Kristus som förkunnas i Kristi kyrka är ”apostlarnas undervisning” (Apg. 2:42), det är uppbyggt ”på apostlarnas och profeternas grund” (Ef. 2:20). Apostlarna är Jesu särskilda sändebud, de är sända av honom (Joh 20:21).

Liksom Lukas börjar med att tala om dessa ögonvittnena låter han Jesus avsluta Lukasevangeliet (24:44-49) med ordet om att ”ni [apostlarna] är vittnen” till allt det som Mose lag, profeterna och Psalmerna [=Gamla testamentet] vittnade om och som nu har uppfyllts i honom: hans lidande, död och uppståndelse. Trots att orden i grundtexten för både ögonvittnen (1:1) / vittnen (24:48), samt fullbordats (1:1) / uppfyllas (24:44) är olika kan jag inte undvika att se en variant av det som kallas för en inclusio, en inramning där inledningen och avslutningen binder ihop allting genom att tala om samma sak.